Återigen 30-årsfest/maskerad!

Fast denna gång med ett väldigt tydligt tema. Maskerad. Utklädd till vad fan som helst. Och denna gång är jag väldigt på det klara vad exakt jag ska vara utklädd till:

Jepp. You läste rätt. En GB Sandwich. Och outfiten är redan klar!

Skrivaren is driving me maaaaad!

Exakt så här är det idag. Skrivaren/faxen vägrar samarbeta och jag håller ta mej fan på att bli galen på riktigt!

Instängd och ute skiner solen

Idag längtar jag veeeeeerkligen efter semester! Tänk att få tassa ut på balkongen och käka frukost i solen.. Eller mysa i sommarstugan och gå barfota i gräset. Åååååååå.

Fortfarande bakfull?

I lördags firade vi att Siv fyller 25 år idag. Middag på restaurang och sen fest. Himla trevligt och jag var inte fullast! Bellan stod för kvällens vurpa och kvällens roligaste citat "Men jag menar ju inte den äldre bilagan! Jag menar den yngre upplagan!". Detta sas då hon stod i Sivs hall och bad Bob Dylan göra snuskiga saker med henne. Fantastiskt roligt om ni frågar mig.

Igår var jag i Sthlm! 03.49 klev jag upp för att hinna till tåget. Sen satt jag i möte hela dagen och fattade inte ett jota av det vi pratade om. Sjukt seg dag men OJ vilken djävulusiskt snygg konsult! Jag blev nästan lite till mig när han satte sig bredvid mig.. Oh well. Lyckades även äta middag med mr Stiff på Donken innan det var dags att åka tåg hem igen.

Idag är jag sjukt trött. Men vad gör väl det när det är kort vecka? Hurra!

Ja, inte vet jag, men jag anar att det är vår.

Jag har precis solat mig på ballen i bikini. Varmt! Skönt! Klockan över tolv och då vet jag att man får dricka en öl. Ehum?

Mitt liv är sjukt spännande faktiskt. Idag har jag tex bråkat med tvättmaskinen. Det är väldigt vad arg man kan bli när luckan inte vill gå upp. Det var inte många minuter från ett utbrott... På nåt sätt fick jag upp luckan efter x antal minuters slitande och pillande. Idag händer roligare saker än tvätt men det får jag inte skriva här. Hemligt hemligt! Men roooligt! Enligt mig dårå.

Mindre öligt och stärkande på jobbet..

För imorse när jag kom hit var mina två streck gällande papperstömning och öl borta! Vafan?! Detta ska minsann undersökas...

Nu är det fredag igen! Det innebär grill på ballen. Sweet! På måndag går tåget ner mot Sthlm. 05.08 ska jag tydligen sitta på tåget. NOLLFEMNOLLÅTTA. Det är tamejfan sjukt tidigt. Det innebär att jag måste kliva upp vid 4. Något jag absolut inte är van vid. Vojne vojne.

Öligt och stärkande i fjällen

Nä, jag har icke avlägsnat mig från bloggvärlden. Bara huserat i fjällen några dagar. Sjukt gött faktiskt. Jag har: Solat, druckit vin, gått på promenad, tjusat lite med herrn, druckit öl, solat, grillat korv, ätit gott, druckit rom och cola och varit social med herrns kompis, kompisens fru och kompisens barn. Ungefär. Det var länge sen jag pratade så mycket bäbisspråk som jag gjort de här dagarna, men vad gör man inte för att få en 4-månaders bäbis att skratta? Tydligen vad som helst.

Tillbaka i verkligheten igen och no more bäbisspråk för min del. Skönt! Tillbaka till jobbet imorgon dock. Mindre skönt! Dessutom ringde VD:n för företaget och tjatade på mig angående någon slags utbildning i Sthlm på måndag. Jahaja. En ensam Sonja i Sthlm kan gå hur vilse som helst.

Det är kanske lika bra att man gör slut innan det går åt skogen?

Dom senaste dagarna har jag fått indikationer på att förhållanden som innefattar små barn inte är dom bästa. Alltså, det finns säkert några par där ute som är lyckliga och har små barn, men jag hör sällan något från dom. Istället får jag suspekta raggningsrepliker från snubbar som tydligen inte är lyckliga i sina förhållanden. Jag chansar vilt på att deras flickvänner inte heller är särskilt lyckliga... Men hallå, är det vad som väntar? Miserabla år med någon som retar gallfeber på en? Skaffa barn i hopp om att saker ska bli bättre? Eller är det bara nån himla regel, små barn gör en trött, less och väldigt osugna på varandra? Går det över?

Det verkar vara en djungel det här med barn och fungerande förhållanden. Och jag tänker banne mig inte gå in i den!

Inga cellprov här inte!

Jag blev sjukt otrevlig bemött i telefon i tisdags. Jag skulle egentligen varit på sjukhuset för att ta cellprov i tisdags, men insåg att det inte skulle funka att gå från jobbet den dagen. Hittade ett nummer på lappen jag fått hem (där det också stod att man skulle betala med "SEDLAR" minsann), ringde numret (telefontid:8-8.01) och fick efter många om och men prata med en minst sagt otrevlig snäcka. Jag försökte få fram att jag skulle varit där 10.30 för ett cellprov, men hon avbröt och sa i otrevlig ton "detbliringacellprovidagingendebitering-underbemannade!" och sen la hon på. Jaha? Om jag inte hade ringt hade dom då ringt mig och sagt att det inte blev nåt prov? Knappast. Jag hade förmodligen suttit där och väntat fortfarande..

Så nu har jag fortfarande inte tagit något cellprov, och inte heller fått någon ny tid. Jamenguvabra!

Möblering av hamsterbur

Ja, mitt liv är bara på väg nerför. Igår fann jag mig bli upphetsad av att möblera om i hamsterns bur. Jag var crazy och flyttade huset lite åt höger, samt ändrade höjden på hans klättergrejs. Såg dessutom att han hade gnagt sönder huset och ropade på herrn som kom springande.

"Oooo, va duuuuktig han är! Lillklumpen kan gnaga så braa!"

Vi håller ju på förvandlas till småbarnsföräldrar! Fast smågnagsföräldrar då. Det är fan inte bra!

Vilken smörja!

Jag insåg det igår efter att jag hade duschat. Det är så sjukt tråkigt att smörja in sig! Att fixa håret kommer på andra plats, det tar tid och reslutaten blir sällan som jag vill. Men att smörja in sig.. oh my vilket waste of time.

Och så till nåt helt annat: mitt jobb är varierande. Minst sagt. Idag ska jag ringa vårdcentralen åt ett av våra utländska tidningsbud. Spännande! Jag inser att jag kan säga att han har diarré istället för den riktiga krämpan, men det ska jag inte. Jag ska vara snäll.

Hur svårt kan det vara att duscha?

Idag har vi besök på jobbet. Hela kontoret stinker svett eftersom människan tydligen inte vet hur en dusch ser ut. Jag har försökt andas genom munnen för att slippa känna snusklukten, men då känns det som att svetten fastnar i munnen på mig istället.

Sjukt äckligt. Får man säga till folk att dom borde duscha?

Ehm.. låg profil?

Man kan säga att min plan gick rakt åt skogen. När vi anlände till festen så var den första jag såg herrns ex. Allt gick lugnt till. Ingen drog någon i håret. Efter välkomstdrinken var det dags för tipsrunda. Gissa vems lag jag hamnade i? Givetvis herrns ex. Detta helt slumpartat då man skulle ta nån himla lapp ur en bytta och sen hitta sitt lag med hjälp av lappen... Oh well. Därefter blev det middag. Och jag ansåg att jag inte drack så himla mycket vin, men det gjorde jag nog ändå. För nångång vid halv två fann jag mig dansa längst fram i ett sånt där..eh...ni vet.. danståg? Jag först och 35 pers efter mig. Efter det drack jag direkt ur bålskålen. Inte för att jag minns det men det finns bildbevis. Enligt bilderna hade jag roligt! Halv fyra kom vår skjuts (vi var sista kvar - vi släckte lyset och låste dörren) och av hemfärden minns jag inte så mycket. Tydligen hade vi kört på en kanin! Något jag helt missade...

Igår mådde jag som jag förtjänade.. Ångesten kom till stan! Fatta vad länge sen jag hade bakfylleångest! Vad gällde kläderna så kan man säga att vi var minst utklädda men mest pastelliga.

Fullast i Västernorrland, det var jag det. Åååå va korkat!

Förresten..

Glad Påsk på er! Imorgon fyller Lisa 25 år. TJUFEM! Om jag har förstått rätt har åldersnojan även kommit till henne. Hähä.. Det är skönt att jag inte är ensam om den längre.

Man undrar verkligen hur det här ska gå...

Idag är det dags. Pastell. Något som gör mig nervös är att herrns ex och alla par som dom umgicks med förr i tiden ska dit. Och så jag. Min plan är att hålla sjukt låg profil och sitta tyst i ett hörn för att slippa all form av bråk/tjafs/pinsamma situationer.. Dvs hålla mig väldigt nykter och inte säga otrevliga saker då herrns ex förmodligen kommer vilja diskutera herrn och hennes relation.

Har inte jag ont i halsen? Feber? Ryggskott? Bröt jag inte benet förut när jag dammsög? Behöver jag inte uppsöka sjukhus pga av en allergireaktion?

Nä. Jag är helt fantastiskt frisk. Och nervös.

Humorn!

Vi har en del helsköna bud som jobbar åt oss, trevliga, glada och otroligt tacksamma för att dom får bo i vårt land. En av dom är verkligen något extra (häromdan förklarade han för mig att han jobbar ideellt eftersom han får ha sin dotter på förskola fast hans inkomst inte är särskilt stor. Han menade att eftersom han får så mycket av samhället: billig sjukvård, gratis skola (nä, inte gratis jag vet, skatter och grejer) osv så måste han ge något tillbaka.Hur många tänker så? Jaja.. ). Idag berättade han att han åt 6 ägg igår kväll och imorse när han sprang i trapphuset så luktade det illa: "Jak para pruppa, pruppa, pruppa!"

Den där skrivarn ska jag ta ett riktigt snack med..

Jag trodde jag skulle få gå hem 12 idag. Det får jag inte. Skrivarn och jag måste stanna kvar till 15.30. Himla synd alltså..

Cansei Der Sexy

Jag är ju känd för min konstiga musiksmak.. Så här kommer en knasigt bra låt!

Är det nån som vill gå på pastellfest på lördag?

Det vill inte jag. Jag har nu sprungit runt i vild panik i alla (ja, alla!) affärer i stan för att hitta någonting att ha på mig till den där förbannade pastellfesten. Men nu undrar jag; exakt hur noga är det med pastellen? Måste det vara pastellfärgat eller får man komma i en vanligt lila tröja? Jag hatar att prova kläder och det blir ju inte bättre av att mensvärken moler på och jag känner mig tjockare än vanligt. Så nu har jag:

En turkos tröja med rosa tryck på. En svart kjol. Ett par turkosa leggings, dock ej i samma nyans som tröjan, såklart! En mörklila skjorta av nåt slag och lila leggings. Ska jag ta på mig allt och hoppas att alla kör på fulpastell? Ska jag dra en påse över huvudet och stanna hemma?

Dessa beslut..

Pastell - vad är det för tema på en maskerad egentligen?!

Jag är helt förvirrad. Vad menar dom egentligen, ska jag klä mig fult pastelligt eller snyggt pastelligt? Jag kommer känna 4 pers av 30 och då har jag ingen lust att chansa på fult pastellig. Å andra sidan är det rätt svårt att vara snyggt pastellig. Så vad fan gör jag? Kommer i helsvart? Stannar hemma? Går dit naken?

Ååååååå!

P3, P3 - vad blev det av dig?

Dom har bestämt sig för att föryngra P3. Dvs försämra. Det är ju bara en massa stolskott till programledare i varenda program! Den enda som faktiskt gör ett bra jobb är Hanna Fahl. Resten tycker jag mest beter sig som fulla 15-åringar. Babbligt, skrikigt och dåligt.

Sjunger dom om snusk?

Dagens ungdomar vettu. Bara sex och våld.

Borde inte min engelska bli bättre?

Jag har jobbat ett år nu på det här stället. Jag pratar engelska varje dag, den dåliga sorten. Nu gör det inte så himla mycket eftersom dom jag pratar med kommer från Pakistan, Indien mfl och inte heller är några hejare på engelska. Men man tycker ju att jag borde bli bättre och bättre? Icke. Jag får fortfarande hjärnsläpp lite då och då och får ta hälften på svenska. Dessutom kom jag på precis när jag skulle säga plogbil på engelska, att jag inte har en jävla aning om vad plogbil heter på engelska (inte på nåt annat språk heller). "Maybe the..eh..the...ehhhhh...plogbil...well.. no....the one who takes away the snow maybe distroyed the mailbox?"

Hur kunde min engelskalärare sätta MVG på mig? Det är ju faktiskt anmärkningsvärt.

Tröttma, mättma, sjukma.

Ungefär så är det. Och så jobbma. Mycket jobbma. Väldigt less på jobbma även fast jag samtidigt är rädd för att bli arbetslös och bli tvungen att börja plugga igen. Nä, jag vill inte plugga. Det är min skräck här i livet. Bli tvungen att plugga och få på papper att jag är korkad. Usch.

Fredagen: rillade och somnade i soffan. Lördagen: skulle flyga men dimman hade tydligen bestämt sig för att stanna. Förbannat. Söndagen: äventyr på en ö, middag och sen hem till Blomkålen för att se på film. Fast vi pratade mest. Som vanligt.

Eh. Nä, det blir inte mer än så. Eller jo förresten: på tisdag ska jag till en gynekolog och ta cellprov. Jag längtar inte. Har hört att det gör ont. Gör det ont?

Varför går skrivaren alltid sönder när jag ska gå hem tidigt!?

Det är precis som skrivaren känner på sig att jag längtar hem, efter helgen och friheten. Den har fungerat på pricken i flera månader och nu börjar den plötsligt strejka. Amenååå.

Vi skulle ut på äventyr med vår nyinköpta kamera idag. Men det lär nog inte hinnas med. Men imorgon hörrni! Imorgon ska jag flyga flygplan! Nä, jag ska åka flyga plan. Nån annan ska flyga det. Men ändå! Pirr i magen. Förhoppningsvis får jag till några tjusiga bilder över stadn. Kanske får ni se dom.

Jag måste lära mig hantera min vrede

Kundjävlar som skäller ut mig kommer driva mig till ett vansinnesdåd. Eller åtminstone ett vansinnesvrål.

Oh the huvudvärk!

Mådde hur bra som helst när klockan ringde 05.00. Men nu är huvudvärken här. Ajaj. Det är säkert bakskatten som gör sig påmind..

Nu har min kollega tydligen fastnat i skrivaren. Är väl bäst att jag går dit och hjälper honom. Ska bara......

Varför luktar jag kryddnejlika?

Det undrar jag minsann. Idag fick kom deklarationen. Jamenjaha! 2400 spänn att betala tillbaka. Det är väl lika bra att jag betalar tillbaka innan jag blir arbetslös och måste leva på sparpengarna. Och exakt hur länge måste man vänta innan man får veta om/när man blir av med jobbet? Det är sjukt jobbigt att inte veta.

Sorgen

I fredags begravdes Nils. Det var oerhört sorgligt men också oroligt fint. En väldigt personlig begravning och ändå så många som var där! Och inatt tror jag att allt det här kom ikapp mig lite. Jag drömde att herrn dog och sorgen var total. Jag vaknade av att jag grät i kudden skyndade mig att känna efter om herrn låg bredvid mig. Det gjorde han. Visst har jag drömt hemska saker förr, men det här var så väldigt verkligt. Jag anar att det här har något med Nils att göra, att den senaste månaden har varit fylld av sorgliga och tråkiga saker. Så tänker jag på hur Ewa, Per och Lisa mår. Hur dom lever i den där hemska drömmen. Att det är deras verklighet.



Och när jag hör den här sången tänker jag på Nils. Fast jag gör om raden "Du var så poetisk.." till "Du var så akrobatisk..". Och det kunde lika gärna varit jag. Eller du.

Jag är gravid

Min kollegas flickvän ringde nyss och berättade nyheten för honom. Till saken hör att dom redan har två barn och en rätt taskig ekonomi. Ni skulle ha sett hans min! Det är väl det äldsta skämtet i boken men ack så underhållande!

April, ja. Jag vill mycket hellre ha juni.

Jag blir så trött.

Jag är tydligen självupptagen med mitt liv. Jahaja. Då säger jag så här: BITE ME.