1991 - det var tider det!

I övrigt kan jag bara meddela att det är konstiga tider.

Inga gränser alls!

Jag läste några gamla inlägg från dom gamla goda tiderna då jag och Siv bodde ihop och jag kan bara konstatera; Herregud vad vi drack stora mängder alkohol! Väldigt ofta! Jag hade liksom förträngt det lite.

HälsoSonja

Klev upp 07.40. Kom till jobbet 08.02. Och så gav jag mig själv frukost. En krämbulle och efter det en riskaka och en kopp kaffe. Jag intalar mig själv att riskakan gör att det blir +/- 0.

Jävligt bra.

Insnöad, instängd - men inskurad?

Det blev jag idag. Var hemma på lunchen och när jag skulle gå igen hade någon från min gamla arbetsgivare varit där och skurat och bonat golvet. Borde man inte förvarna om sånt? Typ en liten lapp i brevlådan eller så? Men inte ett knyst! Så jag fick snällt stanna kvar hemma tills det där gegget hade torkat. Väldigt skönt. Nästan så att jag hoppas att det händer fler gånger, långlunch är inte helt fel!

Blåsljud på lillhjärtat!

Jag lämnade kissen hos veterinären, och jag märkte att hon lyssnade väldigt länge på hans hjärta. Och så ringde hon senare och sa att han hade ett blåsljud på hjärtat och ville därför inte söva honom. Givetvis blev jag väldigt orolig men hon sa att det inte behöver betyda att han mår dåligt eller så. Men ändå! Stackarn. Jag passade även på att fråga om han var tjock, för enligt mina päron har han bara kraftig benstomme (som dom alltid sagt om mig med för övrigt och detta ska vi ta upp i ett helt annat inlägg) och är inte alls tjock. Eller som mamma säger "Neeeej då, det är ju pääälsen som gör att han ser rund ut". Hon har dock inte lyckats bortförklara hans enorma tyngd och idag fick vi ett utlåtande av en expert på området. Pappa började genast gasta "Men vi kan ju inte svälta katten! Han får ju bara torrfoder och tonfisk!". Han nämnde dock inget om hur stora mängder katten får. Pappa som älskar den där katten mer än livet självt (nästan iaf, det är på gränsen till sjukligt) blev självklart orolig och nu anar jag att kissen kommer bli ännu mer bortskämd än tidigare. Men eftersom dom inte kan skämma bort honom med mat så väntar jag med spänning på hur detta ska utveckla sig...

"Du kan ju rimma på enkät.."

Igår fick jag en liten enkät hemskickad till mig. Dom vill att jag ska föra resdagbok. Typ hur jag tar mig till och från jobbet och yadayada. Lite dumt att dom skickade till mig då jag i princip bor på jobbet.. Det tar mig cirka 30 sek att gå till jobbet, och jag behöver inte gå ut överhuvudtaget för att ta mig dit. Jag har inget körkort och jag kan räkna gångerna jag åker buss eller tåg på ett helt år.

Ett tag tänkte jag fylla i det och skicka in till dem, men orka sitta och fylla "Lämnade hemmet till fots 07.40 - kom fram till jobbet 07.40". Jag struntar i det helt enkelt..

Bure!

Idag kommer mina päron ner och hälsar på. Dom har även med sig min katt (som jag dock gav bort till dom då han började kissa inomhus) som ska till fabrodoktorveterinären och få en spruta och idmärkas. Men innan han gör det ska han hem till oss och hälsa på. Och det kan ju bli hiiimla spännande, med tanke på att det numera bor en hamster hemma hos oss.

På fredag begravs Nils. Jag förstår fortfarande inte att det har hänt. Livet är verkligen konstigt.

Min mobilsignal, för er som inte har något annat för er

Och ja, jag var före Mia och Klara, så det så!

Tjernobyl var en fis.

Titta vad jag hittade i min inkorg imorse när jag kom till jobbet! Jag anar lite ironi men väljer att bortse från den och bli glad istället!

"God morgon!
Nu har jag sett årets första vårtecken.
DIG!
Du verkligen strålade igår. Solen var blek i jämförelse med din utstrålning.
Tjernobyl var en fis.
Du får en verkligen på bra humör.
Hipp hipp för Sonja.
Lite smörning skadar inte.HIHIHIHi"

Språka på norrlänska

Msn:

Sonja säger: men tonfisk får hon väl äta?

Siv säger: hon har ju tonfisk på allt den dära

Sonja säger: då kan jag göra tonfiskröran.. och ba he på brö

Siv säger: bahepåbrö

Sonja säger: aj löv norrlänska

Kalla mig geni!

Ensam kvinna som jag är på den här arbetsplatsen blir det rätt mycket som jag ska hålla reda på här eftersom karlarna är..eh.. tja.. karlar och inte bryr sig. Bland annat när det gäller att diska sin tallrik efter lunchen eller tömma pappersåtervinningen. Den senare fick jag ta tag i igår när det verkligen svämmade över av papper här på kontoret. Och jag är ju sjukligt less på att alltid vara den som gör det. Men hur proffsigt ser det ut om man måste vada i en meter papper för att komma till sitt skrivbord? Inte proffsigt alls. Så jag tog min lilla låda för att tömma den, varpå mina kollegor genast hivade på sina lådor också. Tuuhuunga och stora lådor. Jag tömde dem men blev givetvis sådär kvinnligt sur och sa inget om det. Så kom jag på en genialisk grej som ska göra att våra sysslor kommer att bli lite lättare att ta tag i. Belöning. Men inte vilken belöning som helst.

Öl.

Jag har nu ritat upp ett schema på whiteboarden där det fint står:

TÖMNING AV PAPPERSÅTERVINNING
SONJA KOLLEGA 1 KOLLEGA 2
//



Ett streck ( / ) betyder en öl (som kollegorna då måste köpa åt varandra). System, krog eller smuggel spelar ingen roll! Obs! Lägst 3,5 %!"

Genast fick jag respons! Helt plötsligt är alla på kontoret väldigt angelägna om att hjälpa till. Tänk vad lite alkohol kan göra..

Man kan visst bli anklagad för allt möjligt

Nyss ringde en dam och anklagade oss för att vara nazister. I synnerhet budet som lämnat nazistisk propaganda i hennes låda i samband med tidningen. Jag fick inte en syl i vädret och så la hon på.

Om hon hade lyssnat hade hon fått reda på att budet är från Pakistan och knappast nazist. oh well..

I´m a sick bastard.

Nej, inte förkyld. Utan sjuk! På riktigt. Hela helgen har det stått en tårta i kylskåpet (tydligen från någon dam som herrn lyckats charma på jobbet) och jag har inte ätit en enda bit! Alltså inte ätit tårta. Det är ju faktiskt sjukt. Det är ungefär lika sannolikt som att jag skulle tacka nej till en gratis flaska vin. Exakt - det kommer aldrig hända.

Men nu har det hänt. Jag åt inte tårta. Och nu ska jag slänga bort den. Det är första och sista gången som något liknande någonsin kommer hända!

jeansleggings - gillar/gillar inte?

Är det fult eller är det snyggt? Jag kan inte riktigt bestämma mig. Hjälp?

Och här var det bakfyllt

Igår begav jag mig hem till Siv för att dricka vin och se på mello. Himla trevligt och jag tyckte minsann att jag faktiskt lyckades hålla min alkoholkonsumtion på en rätt hyfsat nivå, jag menar, jag drack inte ens en hel falska vin! Det var säkert ett glas kvar i flaskan! Dessutom höll mig borta från Minttu också. Hur vuxet är inte det?! På krogen köpte jag dessutom bara en öl (och snyltade av Zombie, flåt). Kort sagt så tyckte jag mig vara ovanligt lugn och städad. Det tycker dock inte mitt huvud som fortfarande gör svinont!

En helt okej kväll, inga skandaler alls. Zombies tjej (hähä) tyckte att jag skulle klämma på hennes bröst, jag tackade vänligt men bestämt nej. Jag överlät klämmandet åt Zombie istället.

Dagens plan: fylla bearnaisekvoten och få mig vätska i form av cola.

Fredag - stressardag

Möttes av en mindre glad kollega när jag steg in här imorse. Iiiingenting har fungerat som det skulle inatt. Herregud. Han hade fått utskällningar i parti och minut och var, minst sagt, inte så glad. Nu har jag tagit över telefonerna och nu är det jag som får utskällningarna, medan han som faktiskt klantat till allt kom en halvtimme för sent till jobbet med ursäkten "Man jag bor ju så långt bort".

Lekstuga. Oh yes.

Sonja är..

Jag kunde inte låta bli att leka fjortislek. Så jag gjorde som alla andra och googlade "Sonja är..."

Sonja är:

1. Årets nötköttsföretagare
2. Luciakandidat nr 1
3. En speciell bulldog
4. Baserad på seriefiguren
5. På spalinjen

Inte lika roligt som när jag googlade mitt riktiga namn. Då var jag tydligen snuskig och ett misstag. Hähä! Jag tog mig friheten att googla Siv också:

Siv är:

1. Kär i sin kusin
2. SIV är dels finansieringen via ”storstadspengar”
3. SIV:are är en medmänniska som vill sträcka ut sin hand
4. Siv är en powder puff papillon blandis född nov -08
5. Siv är klar med kakan som ska in i ugnen

Se så, googla era namn ni också! Skynda!

Ni finns alltid i mina tankar

Det är många som inte riktigt förstår att jag faktiskt tänker på Lisa och hennes familj hela tiden. Jo, hela tiden. Det finns inte en timme under dagen som jag inte tänker på dem. Det hjälper inte dem på något som helst vis, men tankarna går ändå hela tiden till dem. Hur dom har det. Hur allt ska bli.

Allt kan hända. Bra och dåliga saker. Både dig och mig.

Idag jobbar jag!

Igår var jag världens lataste Sonja. Orkade inte jobba mer än vad jag behövde. Orkade inte laga mat när jag kom hem så jag bjöd in oss på middag hos herrns polare. Väldigt smidigt. Men idag! Jäklar vad jag ska jobba. Ojoj! En ursäkt till varför jag inte jobbade så värst hårt igår: telefonerna funkade inte så bra. Jag kunde inte ringa ut, däremot internsamtal. Då blir det svårt.

Den här veckan har jag träffat två bäbisar. I måndags kom min barndomskompis och henne sötpropp och hälsade på och jag blev kär och tänkte att det kanske inte är så jobbigt med bäbisar ändå? Det gick över när jag kom ihåg att vi ska ut till helgen och se Veronica Maggio och dricka vin. Dvs vara bakis på söndag och ligga i soffan och såsa. Igår hälsade vi på hos herrns kompis som också har en sötpropp, och även då blev jag kär och tänkte att det kanske inte är så jobbigt med barn ändå? Tills jag kom ihåg att vi ska ut till helgen och se Veronica Maggio och dricka vin. Dvs vara bakis på söndag och ligga i soffan och såsa.

Nej, det blir inga barn. Det är alldeles för roligt att dricka vin och gå på galej, och det är alldeles för skönt att ligga i soffan en hel söndag. Sorry, mor och far..

Jag lyfter bara fingrarna

Idag har jag varit effektiv må jag säga. Jag har ätit frukost, ätit lunch och nu dricker jag kaffe och äter bulle. Har även hunnit läsa tre tidningar, funderar nu på att gå in till arkivet och läsa några gamla tidningar från förra veckan, men kalla det arkivering ifall chefen frågar vad jag gör.

Har den ekonomiska krisen nått tiden också på nåt vis? Det går ju så djävulskt sakta och ändå räcker den inte till.

Nä, tillbaka till bullen.

Jag vill bara gå hem till mig.

Ja, det vill jag. Slippa sitta här och bara gå hem till mig.

För övrigt kan det inte vara någon dans på rosor att vara sambo med mig. Men förresten så är det ingen dans på rosor att vara sambo med herrn heller. Två från det värsta av världar i samma läga.. Ja, ni hajar. Ibland saknar jag tiden med Sivan. Speciellt första sommaren. Då var det bara lall, ledighet, fyllor och tv-spel.

Inte missförstå nu, jag älskar herrn. Mest av allt.

Måndag, blodiga måndag.

Har avverkat världens tråkigaste helg. Inget har hänt. Skönt. Det behövdes. Eller ja, igår drog jag till närmsta djuraffär och köpte en såndär plastbollgrej som Thunder fick springa i. Jag tyckte att det var jätteroligt! Thunder var nog inte exakt lika exalterad som jag, men lite roligt tyckte han nog att det var. Dessutom kan han behöva motionen eftersom han bara ligger i sitt hus hela dagarna och mular i sig hamstermat (ska jag säga, han har förmodligen lärt av den bästa, även om jag inte äter hamstermat). Förövrigt har vi kommit fram till att han inte är en hamster, utan ett pungdjur. Det är det enda vi ser av honom, pungen utanför huset twentyfourseven. Ja. förutom igår då.

Typ så här såg Thunder ut igår.

26, nu 25.

Nisse som kaktus, genialt.

Jag minns helt plötsligt den gången jag försökte lära en kille från stockholm att säga 27 på norrländska (tjuschu) och lisa helt plötsligt skrek "Nej, min farfar har dött!". Vi var fulla och dumma (som så ofta) och satt inne på ett rörigt och skrikigt McDonalds, förvirring uppstod men lisa förklarade att dom var 26 stycken Wärmegårdare efter att hennes farfar gick bort.

Ibland kan jag inte för mitt liv förstå att Nils är borta. Men idag slog det mig att dom nu bara är 25 stycken kvar. Så ofattbart sorgligt när min hjärna förstår. Ibland bara ofattbart.

Olidligt spännande.

Idag fastnade jag med fingret i kaffekoppen. Satt fast! På riktigt! Som tur är var den av papp och min kollega fick klippa loss mig.

Snart lämnar jag bygget för att gå hem och säla i soffan. Egentligen lämnar jag inte bygget, jag rör mig bara till andra delen i bygget.

Trött på att vara trött

Ett tecken på att jag är fenomenalt trött varje morgon är att mina kollegor numera kallar mig China girl eftersom mina ögon är som två streck varje morgon jag kommer till jobbet.

I övrigt händer det inte mycket. Jobbar, går hem, lagar mat och ligger sedan som en säl i soffan resten av kvällen. Säl, säl. Snart kommer jag nog kunna balansera en boll på näsan, det är nog bara en tidsfråga.

Ännu en anledning att deppa, om än en petitess i det stora hela.

Peace and Love har fixat Håkan, Johnossi, Sugarplum, Anna Ternheim, Moneybrother, Timbuktu, Slagsmålsklubben mfl. Även Yran har fixat Johnossi, Frida Hyvönen, Titiyo, Bob Hund, Takida mfl. Men i Sundsvall väljer vi en gammal gubbe som kör gamla uttjatade låtar (som man redan för 10 år sen hade hört till leda) att avsluta hela kalaset - Tomas Ledin.

Nu hoppas jag att även Markoolio, Amy Diamond, Sonja Aldén, Shirley Clamp, E.M.D och Christer Sjögren också kommer på årets Gatufest så jag med gott samvete kan stanna hemma och istället sponsra Yran med mina pengar.

Förvirrad

Hälsade på Lisa och Ewa igår. Skönt att få träffa dem men på något konstigt sätt kändes det ändå lite som vanligt. Som om Nisse minsann fortfarande är akrobat i Frankrike. Fast ändå inte.

Överhuvdtaget så är det inte lätt att ta livet med en klackspark just nu.

Idag har jag lärt mig att inte blåsa håret om man har örhängen på sig.

Alltså stora örhängen. Det bränns i öronen då. Jättemycket.

Strax åker vi till Lisa. Äntligen.

Overkligt

Här går dagarna, och jag har inte riktigt förstått att det som hänt har hänt. Det känns jobbigt att vara långt från Lisa, det känns jobbigt att inte kunna trösta, det känns jobbigt att inte kunna göra något. Det känns jobbigt att ringa, för det finns ju inget att säga. Det känns futtigt att sms:a, för det finns inget att skriva. Jag önskade jag kunde vara hos henne varenda dag, bara vara, kramas och gråta.

Igår tittade jag på gamla bilder och hittade en bild på Nisse där han var utklädd till kaktus. Så himla roligt att jag satt där i min ensamhet och fnissade och mindes den där kvällen. När vi skrev "kuktussen" på Nisses glas. Extremt roligt då minns jag att vi tyckte, haha.

Imorgon åker vi upp till Lisa och jag tycker det ska bli otroligt skönt att få krama om henne!