Det känns lite ensamt här..

Men vad gör man inte! Jag håller till här så länge till Siv tar sitt förnuft till fånga och börjar blogga på vår blogg igen.

Ni kan ju tjata lite på henne ni också. Ni som har hennes mobilnummer kan ju sms:a mitt i natten eller, ännu bättre, ringa mitt i natten och antingen säga henne ett par sanningens ord eller bara flåsa. Helt valfritt. Så kanske hon inser vilket fatalt misstag hon gjort som svikit oss (mig) och börjar ordbajsa igen.

Som sagt, jag vräker ur mig mina elakheter här istället så länge..